Sekay Til
Talk0this wiki
Contents |
Priskribo
Edit
Sekay Til es un projekte de non-euroklonik konstruktat lingua, e li baze de it es li omna linguas in li munde.
Du linguas pova haver por un koncepte du paroles, kel sona simile pro 3 kauzes:
1) Un parol, kel devena de komun pra-lingua.
Exemple: anglik: cat; germanik: Kater: amba devena de proto-germanik *kattuz.
2) Kaze de pruntat parol:
Parol "computer" existe in multa linguas pro ke it es pruntat del anglik.
3) Hazarda koincido:
Hispanik mirar - spektar e japonik miru kun simil signifik - spektar, vider - es simil nur hazarde.
Li triesma kaze es uzat in Sekay Til. Por trovar tal pares de hazarde komuna paroles, li sciental etimologia deve eser suficiante evoluat, ergo deskovracione de Sekay Til no esev posibla exemplim 100 yares ante nun.
In li prim foy li idéa de Sekay Til esev proklamat che li forum posta_Mundi 17 de mart, 2011.
Sekay Til ankor es un lingua sin gramatika e ankor es trovat nur cirka 20 paroles:
Paroles
Edit
(1-20)
Edit
1. sekay- munde;
Orient:
Japonik: 世界 (ja) (せかい, sekai)
Min Nan: 世界 (sè-kài);
Korean: 세계 (ko) (segye) (世界 (ko))).
Okcident:
Scottish Gaelic: saoghal (gd) - Old Irish: saegul (“vivtempe, munde”) < Latin saeculum.
Ex "English-Interlingua dictionary": WORLD adj mundial; n (earth) mundo; (fig.) seculo
2. til - lingua
In tyurki linguas:
Azeri: dil; Bashkir: тел (tel);Crimean Tatar: dil; Dolgan: тыл (tıl); Gagauz: dil; Karachay-Balkar: тил (til); Karakalpak: til; Kazakh: тіл (kk) (til); Khakas: тіл (tíl); Kumyk: тил (til); Kyrgyz: тил (til); Nogai: тил (til); Shor: тил (til); Suda Altai: тил (til); Tatar: tel (tt), тел (tt); Yakut: тыл (tıl).
In Germanik linguas:
Afrikaans: taal; Dutch: taal (nl); Limburgish: taol; West Frisian: taal.
3. mira - spektar, regardar
Japonik: 見る (ja) (みる, miru) (anke - vider), 観る (ja) (みる, miru)
4. fay - fayre
Lao: ໄຟ (lo) (fai); Cantonese: 火 (fo2);
Anglik: fire; Germanik: Feuer (de);
5. harashó! - bon! (exklamo kel signifika konsento)
Rusik: хорошо (kharashó);
Koreik: 글쎄 (geulsse - latinik transliteracion, ma es pronunciat tre simile a "karasó")
6. yoy -bona
7. akon -nun
Bengali: এখন (bn) (êkhôn), Persian: اکنون (fa) (aknun), Urdu اکنون (ur) (aknūn)
8. hauz - dome, edeficie
Hungarik: ház (hu) - de Proto-Finno-Ugric *kota. Kognates inklude Estonian kodu e Finnish koti.
Anglik house - From Middle English hous, hus, from Old English hūs (“dwelling, shelter, house”), from Proto-Germanic *hūsan (compare Dutch huis, German Haus), possibly from Proto-Indo-European *(s)keus-, from *(s)keu- 'to hide'.
9. arde - sule, grunte, Tera
Dutch: aarde (nl); Germanik: Erde (de)
10. pu - flore
Bengali: ফুল (bn) (phul); Gujarati: ફૂલ (phūl); Malayalam: പൂവ്(pūv); Santali: ᱯᱷᱩᱞ (phul); Tamil: பூ (pū); Urdu: پھول ur(ur) (phūl);
Hawaiian: pua
11. mey - bela
Afrikaans: mooi; Dutch: mooi (nl); West Frisian: moai,
12. shep - bela
13. strana - stranja
Italian: strana (it) f - dal latino "extraneus"
Rusik: странная (ru) (stránnaja) f - es parenta a litinik sternō, ma no a extraneus, vide etimologia che http://ru.wiktionary.org/wiki/странный
14. mani - multa
anglik: many;
15. su - lakte
16. bæd - mal
Anglik: bad [bæd]
17. göra - facer
Swedish: göra (sv); Danish: gøre (da); Icelandic: gera (is), gjöra (is); Norwegian: gjøre (no); Swedish: göra (sv);
Nepali: गर (ne) (gara), es parenta a Hindi: करना (hi) (karnā); Urdu: کرنا (ur) (karnā)
18. Chori - birdo, ucelo, avie, fogle
Japonik: (taxonomik grupe) 鳥類 (ja) (ちょうるい, chōrui)
19. Mek - mola
Czech: měkký (cs); Poloni: miękki (pl); Serbo-Croatian: Cyrillic: ме̏к (sh); Roman: mȅk (sh); - etimologie de Proto-Slavic *mękъkъ, es parenta a Greki μάσσω - Probably from *μακιω, from Proto-Indo-European *menk-, *menh₂ǵ. Cognates include Sanskrit मचतो (macate), Latin mācerō, and Old English macian (English make).
Icelandic: mjúkur (is) m., mjúk (is) f., mjúkt (is) n; Swedish: mjuk (sv); - etimologie: Common Germanic *meuk-, from Proto-Indo-European *meu-g- "slimy, slippery".
20. sho (o forsan sol) - sal
Posible isto es sol, if (ko es versimile) Suomi suola e Estonian: sool kun Hungarik: só no es pruntat ex Hindeuropean linguas, ma etimologia no es klara.
(20-40)
Edit
21. chao - saluto
Vietnamana: chào
Italiana: ciao
(trovita da Partaka)
22. bake - koline, mikri monte
Danish: bakke, Swedish: backe (sv)
Fijian: buke, Indonesian: bukit (id), Malay: bukit, Maori: puke
23. i - e (Esperanto: kaj)
Rus, Bulgar, Makedon, Serb: и /i/, Poloni, Kroat, Slovak, Czech: i - de Proto-Slav: *i, de Proto-Indo-European: *h₁ey.
Hispan, Asturian: y, Catalan, Ladino, i - de Latin: et, de Proto-Indo-European: *éti.
24. Midzu - aqua
Bantu linguas:
Adioukrou: mídʒ̀
Swahili: maji (sw);Bondei: mazi; Bungu: amazi;Chichewa: madzi;Comorian: madji; Doe: mazi; Embu: manji; Fipa: amanzi; Gwere: maizi; Hangaza: amazi; Jita: amanji; Kalabari: minji; Kanufi: mìsid; Kara: amanji; Kinyarwanda: amazi; Kirundi: amazi; Kisi: masi; Kongo: maza; Kwere: mazi; Lambya: amizi; Logooli: amaazi; Lozi: mezi; Luganda: mazzi; Luguru: matsi; Lunda: meji; Luyia: madzi; Makhuwa: 'máási; Makonde: medi; Malila: aminzi; Mambwe-Lungu: amanzi; Matengo: masi; Matumbi: mase; Ndali: mishi; Ndamba: machi; Ndengereko: masi; Ngindo: machi; Ngoni: manji; Ngulu: mazi; Nilamba: maaze; Nkoroo: mindi; North Ndebele: amanzi; Northern Sotho: meetse; Nyakyusa: amisi; Nyambo: ameizi; Nyamwezi: minzi; Nyankole: amaizi; Nyasa: masi; Nyaturu: maji; Nyiha: aminzi; Nyoro: amaizi; Rufiji: mase; Rukiga: amaizi; Rungwa: amanzi; Shambala: mazi; Siska: maji; Sotho: metsi; Sukuma: minzi; Sumbwa: minzi; Taita: machi; Tumbuka: maji; Wanda: minzi; Yao: meesi; Zigula: mazi; Zinza: amaizi; Zulu: amanzi
25. leta - flugar, volar
Macedon: лета (mk) (léta); Czech: letět, létat; Rus: лететь (letét’); Slovak: lietat'; Slovene: leteti;
Suomi: liitää; lentää; Estonian: lendama.
26. feng - vente (segun Partaka)
Chini feng,
Latini vente
27. obrigado - danko, mersi
Portugali obrigado, Japoni arigato
28. mahia - magia
Hispanik pronuncie de magia /mahia, maxia/,
Japoni maho
29. ona - femina
Japoni ona,
Slavik feminin personal pronomine ona
30. plata - pekunie, mone
Hispanik (precipue in Amerika) plata - argente e anke pekunie,
Slavik plata - pago (kun aparta etimologia)
31. shlange - serpente
Germani schlange,
Shor chilan (kun variantes yilan, jilan, elan etc. in altra Tyurki linguas)
32. tele - kontar
Dani taelle, Niderlandi tellen, anke in kelka altri Germanik linguas
Mongoli tooloh, anke simile in Kalmyk